Vår miljörättsjurist Göran skriver artiklar i tidningen Missivet som ges ut av MIS (Miljö och hållbarhetsrevisorer i Sverige). I senaste numret skriver han om taxonomiförordningen. Du kan läsa hela hans artikel här nedan.
Taxonomiförordningen är en del av det regelverk som ska hjälpa EU att nå upp till det ambitiösa hållbarhetsmålet från Parisavtalet om ett klimatneutralt EU senast 2050. Taxonomiförordningen trädde i kraft den 12 juli 2020 och heter formellt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852) av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordningen (EU) 2019/2088. Genomförandet av förordningen sker stegvis och fullt ut kommer förordningen att tillämpas från och med den 1 januari 2023.
Taxonomin är ett regelverk som ska hjälpa till att klassificera miljömässigt hållbara ekonomiska investeringar. Syftet är att säkerställa att finanssektorn får gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas gröna. EU taxonomin fungerar på så sätt som ett gemensamt språk för att hjälpa investerare och företag att navigera i övergången till en koldioxidsnål, motståndskraftig och resurseffektiv ekonomi.
En verksamhets investering är grön om den uppfyller minst ett av sex av följande uppsatta mål av EU (se nedan), samtidigt som verksamhetens investering inte väsentligen ska skada något av de andra målen. EU taxonomin klassificerar vilka ekonomiska aktiviteter som är miljömässigt hållbara enligt sex definierade miljömål, vilka är:
1.Begränsning av klimatförändringar
2.Anpassning till klimatförändringar
3.Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4.Övergång till en cirkulär ekonomi
5. Förebyggande och kontroll av föroreningar
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Varför behövs EU taxonomin?
• För att definiera vad som är en hållbar produkt vilket främjar tydlighet samt möjliggör undvikandet av ”Greenwashing”.
• Taxonomin ger möjlighet att genom ett gemensamt språk identifiera och jämföra investeringar samt ekonomiska aktiviteter. Detta är nödvändigt för att nå en hållbar ekonomi.
• För att nå en mer jämn spelplan vilket uppnås genom att taxonomin driver transparens samt tillgängliggör data och information.
• För att påskynda ökningen av hållbart agerande och styra kapital i en mer hållbar riktning.
• Då olika sektorer omfattas av EU taxonomin och alla företag är inte en del av taxonomin, finns förhoppningen att det ska sprida ringar på vattnet och vara vägledande även för mindre bolag och fler sektorer.
Vilka omfattas av EU taxonomin?
• Finansiella aktörer – som erbjuder produkter inom EU, inklusive Tjänstepensionsaktörer.
• Företag – som redan omfattas av lagstadgad hållbarhetsredovisning under EU-direktivet Non-financial reporting directive (NFRD)/ Corporate Sustainability Reporting (CSRD), dvs. stora PIE-bolag (företag av allmänt intresse), med fler än 500 anställda.
• EU och medlemsländerna – när fastställandet av offentliga åtgärder, standarder eller gröna märkningar för finansiella produkter och obligationer.
Målet med taxonomin
Som ett första steg har tekniska granskningskriterier för minskade klimatutsläpp och klimatanpassning antagits av kommissionen. Detta i form av en delegerad akt från den 31 december förra året som nu tillämpas sedan den 1 januari 2022. För de övriga fyra miljömålen (hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande och kontroll av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem) ska kommissionen med hjälp av en tillsatt plattform med experter utveckla tekniska granskningskriterier för att tillämpas från och med den 1 januari 2023. Målet är att styra investeringar inom EU mot gröna aktiviteter med syftet att minska utsläpp och hålla den framtida globala uppvärmningen till under 2 grader. Finansmarknaden spelar här en avgörande roll för att stödja omställningen och taxonomin kommer att vara ett viktigt verktyg för att uppnå detta.
Taxonomin omfattar elva sektorer som tillsammans står för cirka 95 procent av de globala utsläppen. Inom dessa sektorer har 70 aktiviteter kategoriserats som hållbara eller icke hållbara, beroende på hur väl de möter de gränsvärden EU satt upp. Genom att samma regelverk tillämpas i alla medlemsländer får företagen en jämnare spelplan. Sektorerna inkluderar skogsnäring, tillverkande företag, energi, företag inom vatten och avlopp, avfall och sanering, transport, informations och kommunikationsteknik, vetenskap och teknik, bygg- och fastigheter samt bank, finans och försäkring.
Svenska företag ligger generellt i framkant i klimat- och hållbarhetsarbetet. Genom taxonomin kommer fler investerare att få upp ögonen för svenska företag som ligger långt fram i omställningen till en mer hållbar ekonomi och flertalet svenska bolag kommer att gynnas av detta.
Vilka åtgärder ska berörda verksamheter vidta?
Verksamheter som omfattas av de nya kraven i EU taxonomin ska rapportera i enlighet med taxonomin. Kraven på hållbarhetsrapportering framgår även i den svenska årsredovisningslagen (1995:1554) vilken i 6 kap. 12a § anger kraven på rapportering utifrån kriterierna på företag som omfattas av taxonomiförordningen. Det en som företagsledare ska ta med sig är bland annat att se taxonomin som ett sätt att förbättra sin rapportering av verksamhetens hållbarhetsarbete till en mer sammanhållen utformning av hållbarhetsrelaterad information i rapporteringen. För verksamheter inom den finansiella marknaden gäller speciella rapporteringskrav, till exempel andel av portföljen som är i enlighet med taxonomin på konsoliderad nivå. I praktiken hoppas EU att detta ska ge ringar på vattnet längs med hela investeringskedjan och påverka ett stort antal företag vars värdepapper ingår i de aktie- och obligationsfonder som omfattas av lagkravet.
Du kan bli medlem i MIS på deras hemsida här: https://hallbarhetsrevisorer.se/
MIS föreningen finns till för dig som vill kompetensutveckla dig inom miljö- och hållbarhetsrevision, träffa andra revisorer, ta del av verktyg och metoder för effektiva revisioner m.m.